Etikettarkiv: skador

Knä

Mitt knä vek sig igår. Otrevlig upplevelse men igår var det inte så dramatiskt som det kan va/bli. Igår hamnade jag lite snett med foten och knät vek sig utåt och jag föll till backen och svor. Satt en stund med kunde snart belasta knät. Varför det hände?

Jag har en korsbandsskada och det ger mig ett instabilt knä. Kommer nog behöva operera 🙁 men den dagen, den sorgen.

Cykling funkar, det är löpningen som knät hellre är utan men mitt långsiktiga mål med en IM (ironman) kräver en löpvänlig kropp….

Idag känner jag av knät men det är inte värre än att jag kunnat göra lite knäböj och utfall.

20131015-194537.jpg

Naprapaten

Jag hade en låsning i bröstryggen och var allmänt stel i musklerna runt ryggraden, detta i sin tur har påverkat rumpen. Det ska bli bättre nu efter bara en behandling. Det lossade i rygg och jag kommer få träningsvärk för att vi har varit där och grejat. Så lät dagen positiva dom.

Löpning är okej, men det kan komma tillbaka av det. Det är ju väldigt belastande för ländrygg när man springer. Han nämnde siffran: kroppsvikten gånger 6-8, så mycket mer belastning blir det för diskarna.

Dagens träning blev cykel 4×6 minuter hårt i övrigt 20 minuter uppvärmning och 40 minuter lugnt efter intervallerna. Således 1.5h totalt.

Jämtland på fötter

Igår pratade jag med en naprapat jag brukade gå till när jag jobbade fulltid på Maxi och hade ont överallt.

Jag ringde nu angående min onda rumpa/rygg. Han var nästan 100% på att det var en snedbelastning. Troligtvis efter många månaders kånkande med Alfons på den vänsta häften. Jag har sett detta bärande som en risk och verkligen försökt att bära honom på båda sidor men mitt tappra försök får nog ses som misslyckat. Han var ganska säker på att han skulle se snedrotationen med bara ögat om han såg mig framför sig. Så uttryckte han sig.

Väntetiden var lång men hans kollega kunde kanske klämma in mig. Hoppas!!

Medan jag väntar går jag och oroar mig för om deltagandet i Jämtland på fötter verkligen är möjligt? Jag testade att jogga 30 minuter förra veckan och det gjorde inte ont men det kändes konstigt. Typ som att jag gjorde något jag inte borde göra och blev därför stel.

Jag hoppas naprapaten återkopplar till mig idag så jag kan rådfråga lite. Det skulle räcka med 11 km och han helt ratade 21 🙂

Långpass

Idag ska jag hoppa in och agera träningsledare igen. Idag slopar vi löpningen och cyklar enbart. Turen ska vara mellan 3-4 h. Jag har tänkt ut en tur mot Kännåsen/Önsjön-Dille-Dvärsätt-Krokom-Rödön. Så här ser rutten ut men jag måste karva på lite mer. Kan tänka mig att köra lite extra på Frösön. Vi behöver i alla fall någon mil extra om det ska bli huvudcoachens (läs Mattias) förväntade tid i sadeln.. Den här rutten på 8 mil när vi förlänger med Nälden-Ytterån skulle kunna bli lagom (om vi nu inte förlänger med Frösön.

Rumpan/ryggen känns fortfarande av men jag tror inte cyklingen kommer påverka den, i alla fall inte till det sämre.

 

Ryggont & jobbtisdag

Efter passet i lördags (3.5 h cykel och löp) har jag haft ont i nedre delen av ryggen. Skumt, vet inte hur jag gjort men tror jag sprang lite väl svankande. Vilket säkert inte är optimalt.

Idag känns det lite bättre och tur är väl det för idag är det jobbdag. 13-20 jobbar jag i färsken, vilket innebär många lyft och mycket gång. Hoppas det funkar okej.. vill inte bli sämre. Vill ju springa och slippa oroa mig för vad detta kan vara för skit. I princip är det enda onda jag haft i min rygg träningsvärk!

Löpning

Idag var jag med på gymmet. Jag visade en ung tjej som är lovande ur tävling/träningssynpunkt lite gymövningar. Hon har aldrig tränat gym så det blev fyra basic: armhävningar, tricepspress, knäböj och utfall i kombination samt plankan på ett ben.

Själv flummade jag runt lite,  testade chins igen 🙂

 

 

 

Det är jätteskoj att göra chins men ganska svårt och jobbigt. Lätt att bli hängande. efter styrkan skulle laget löpa 45 minuter jag hakade på i ca 20 för att testa knät. det kändes bra men jag kommer vara rädd för att trycka på under vårruset den 23e (samma dag som vi kommer hem till Sverige). Jag ska verkligen vara noga med att känna efter… Värker baksidan då bryter jag loppet och går. För tydligen är det den musklen som hjälper knät att hålla sig på plats när korsbandet är av som i mitt knä.

Vågar jag hoppas att det har gått bra?

Jag vaknade med en bra känsla i knät. En känsla som sitter i fast jag nu varit uppe 1 h. Jag hoppas jag har haft supertur och att knät bara blev lite trött och att det var därför det vek sig. Inte att det stukades eller så. Jag har lyckats hålla svullnaden borta och jag är inte stel i knät utan mer i baksida lår. Sist hade jag också ont i baksida lår och vaden men då också i knät samt en ganska kraftig svullnad. (Skadade knät den 20 feb, ramlade från en klättervägg och stukade det.)

Idag ska vi fixa lite inför Brasilien som vi lämnar Sverige för på söndag. Lite styrketräning ska det hinnas med också.
Tänk att det redan är fredag? Jag fattar ingenting, tiden går så fort.

Miunmilen

Dagen bestod av väntan till den efterlängtade och något fruktade miunmilen. Vi, jag och laget, samlades på området vid halv fem och värmde upp samt stretscha. Seriös satsning, javisst.

Det kändes grymt bra i starten, jag tog det lugnt och lät mig inte ryckas med i tempot. Det är lite knepigt när 5 km och 10 km har start ihop. Vissa flyger iväg och man blir uppstressad men så visar det sig vara 5:or.

Jag hade som mål att springa i 5 min/km fart som långsammast och i övrigt så snabbt som möjligt. 4.40 fart kändes bekvämt. Det gick kanon hela första varvet och i snitt hade vi 4.54 fram til 8.8 km. Där hände det, det som bara händer mig. Jag lyckades snubbla på den enda stenen som fanns och ramlade på grund av att knät gav vika. FUCK!!

Jag gick i mål, om än stappligt och klarade mig på drygt 1 h. Han jag sprang med gick i mål på 48. Och utan stopp för att hjälpa mig och leta vakt så hade vi nog sprungit i mål på 47 minuter. Helt klart asbra med tanke på kuperingen och att detta var första milen på lääänge (9 månader gravid plus 11 efter.)

Nu har kylning nummer två avslutats och voltarentabletten ligger i magen. JAG HOPPAS PÅ TUR och att knät återuppstår snabbare än sist. Jag har haft min otur för många månader, om inte år nu.

Ps. Pulsen låg på i snitt 93% av max och 96% som mest.
Och bilder fungerar fortfarande inte att lägga ut 🙁 

 

Knäskadan

Jag skulle få en tid hos Medicindirekt, ett privat alternativ där de är specialister på knän, detta blev jag lovade på akuten den 22 februari. Nu börjar jag misstänka att mitt ärende fallit mellan stolarna så idag ska jag ringa och kräva en tid. Jag känner av knät varje dag. Inte direkt ont men inte heller direkt behagligt. Jag har inte kommit igång med löpningen, upplever smärta då, och jag tror inte det är optimalt att alltid känna obehag. Så detta måste kollas upp.

För er som inte vet eller har glömt så skadade jag knät den 20 februari på Boda borg. Jag ramlade från en klättervägg och knät stukades. Inget gick av men i det knät har jag sedan förut en främre korsbandsskada.

Redan helg

Tiden går fort. Nästan för fort ibland. Alfons fyller 11 månader idag och min knäskada fyller 2. Jag känner av knät än. Det gör inte katastrofont och jag kan jogga endel men de är som en ihållande värk på knäskålen. Jag googlar och det jag hittar säger att det kan vara någon typ av överansträngning. Jag får väl ta det lite lugnt med löpningen, fast jag inte vill. Det är så roligt och är det någon man tycker borde kunna löpa skadefritt så är det väl en lätt tjej på 24 år med ganska bra muskler och kondis…?

I helgen ska vi hänga i Åre. Mattias kompis som vi träffade på lunchen igår har stuga där. Så vi var där denna helgen förra året också. Då var jag kläckfärdig och tjock.

Så här tjock närmare bestämt. I magen låg en lagom bastant kille på drygt 3800 g.